Grundläggande behov

När det gäller den personliga assistansen så skiljer man på vad man kallar för grunläggande och övriga behov. Efter att det i användarens assistansutredningen fastslagits att användaren tillhör någon av personkretsarna för den personliga assistansen så är det tiden för de grundläggande behoven som avgör om man är berättigad till assistans eller inte. Har du 0 timmars grundläggande behov så får du inte per automatik personlig asistans för att du tillhör rätt personkrets. (Praxis brukar vara att man får personlig assistans när de grundläggande behoven överstiger 5 timmar / vecka.)

Grundläggande behov

Vad räknas då som grundläggande behov? Man kan enkelt säga att definitionen av grundläggande behov är allt som en person behöver för att kunna överleva i samhället. Ett grundläggande behov är t.ex. att kunna kommunicera med omvärlden, få i sig mat och gå på toaletten. I paragraf 9 i LSS (Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade) står det att följande behov är grundläggande:

• Personliga hygien (Hjälp med att tvätta sig, duscha, torka rumpan vid toalettbesök, etc)
• Måltider (Hjälp med att äta som t.ex. att få hjälp med att fördela maten eller att få in maten i munnen och så vidare)
• Att klä av och på sig (Hjälp med att ta av sig underkläder, byxor, strumpor, skjorta, tröja, hjälp med ortoser. Att få hjälp med ytterkläder är inte ett grundläggande behov.)
• Att kommunicera med andra. (Hjälp med att kommunicera med andra. Som till exempel om användaren har afasi.)  
• Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om användaren. (Hjälp i olika situationer vid intellektuella funktionshinder där personen som hjälper användaren måste ha långtgående unika kunskaper om användaren för att kunna ge hjälpen vid rätt tillfäll och på rätt sätt. Detta skulle till exempel kunna vara en användare som på grund av sitt funktionshinder blir fysiskt utåtagerande i vissa situationer.)

Övriga behov

Allt annat som användaren kan behöva hjälp med på grund av sitt funktionshinder. Som att bädda sängen, ta mediciner, förflytta sig mellan en stol och en rullstol, laga mat, och så vidare. Förutsättningen är att användaren inte kan få hjälp med behovet på annat sätt. 

Exempel: 

Som exempel på skillnaden mellan grundläggande och övriga behov kan vi ta en användare som har ett fysiskt varaktigt funktionshinder och tillhör personkrets 3 enligt LSS. Användaren behöver hjälp med sina morgonrutiner för att att komma upp ur sängen, klä på sig, göra sig iordning för att sedan åka iväg med färdtjänst till sitt arbete.  Användaren behöver hjälp med att förflytta sig från sängen till toaletten, då användaren är lättklädd eller enbart har underkläderna på sig så räknas förflyttningen som ett grundläggande behov. Sedan behöver användaren hjälp med att gå på toaletten. Tiden då användaren sitter på toalettstolen räknas inte som tid för ett hjälpbehov. Däremot när användaren i exemplet behöver hjälp med att torka sig i rumpan så räknas detta som ett grundläggande behov. Detsamma gäller tandbortsningen som användaren behöver hjälp med. Efterföljande påklädning av strumpor, kalsonger, undertröja, skjorta och byxor räknas som ett grundläggande behov. Däremot är inte påklädandet av jacka, mössa, vantar och skor ett grundläggande behov, utan ett övrigt då detta inte ses som intimt eller kroppsnära. När användaren är påklädd behöver användaren hjälp med att flytta över till rullstolen innan färdtjänsten kommer. Eftersom användaren då är påklädd räknas den här förflyttningen som ett övrigt behov. Slutligen kommer färdtjänsten och chauffören kommer och hämtar användaren. Hjälpen som användaren behöver för att bli körd i rullstolen från ytterdörren och till färdtjänsten och hjälp in i färdtjänsten räknas inte in som ett assistansbehov alls då det ligger på färdtjänstens chaufför att hjälpa till med detta och därmed tillgodoses på ett annat sätt.