Felmeddelande

  • Deprecated function: Return type of DatabaseStatementBase::execute($args = [], $options = []) should either be compatible with PDOStatement::execute(?array $params = null): bool, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in require_once() (line 2244 of /www/webvol21/nj/pvugrfjy82x2817/funktionswebben.se/public_html/includes/database/database.inc).
  • Deprecated function: Return type of DatabaseStatementEmpty::current() should either be compatible with Iterator::current(): mixed, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in require_once() (line 2346 of /www/webvol21/nj/pvugrfjy82x2817/funktionswebben.se/public_html/includes/database/database.inc).
  • Deprecated function: Return type of DatabaseStatementEmpty::next() should either be compatible with Iterator::next(): void, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in require_once() (line 2346 of /www/webvol21/nj/pvugrfjy82x2817/funktionswebben.se/public_html/includes/database/database.inc).
  • Deprecated function: Return type of DatabaseStatementEmpty::key() should either be compatible with Iterator::key(): mixed, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in require_once() (line 2346 of /www/webvol21/nj/pvugrfjy82x2817/funktionswebben.se/public_html/includes/database/database.inc).
  • Deprecated function: Return type of DatabaseStatementEmpty::valid() should either be compatible with Iterator::valid(): bool, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in require_once() (line 2346 of /www/webvol21/nj/pvugrfjy82x2817/funktionswebben.se/public_html/includes/database/database.inc).
  • Deprecated function: Return type of DatabaseStatementEmpty::rewind() should either be compatible with Iterator::rewind(): void, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in require_once() (line 2346 of /www/webvol21/nj/pvugrfjy82x2817/funktionswebben.se/public_html/includes/database/database.inc).
  • Deprecated function: Return type of DatabaseCondition::count() should either be compatible with Countable::count(): int, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in require_once() (line 1652 of /www/webvol21/nj/pvugrfjy82x2817/funktionswebben.se/public_html/includes/database/query.inc).
  • Deprecated function: strlen(): Passing null to parameter #1 ($string) of type string is deprecated in drupal_random_bytes() (line 2268 of /www/webvol21/nj/pvugrfjy82x2817/funktionswebben.se/public_html/includes/bootstrap.inc).
  • Deprecated function: rtrim(): Passing null to parameter #1 ($string) of type string is deprecated i url() (rad 2343 av /www/webvol21/nj/pvugrfjy82x2817/funktionswebben.se/public_html/includes/common.inc).
  • Deprecated function: strpos(): Passing null to parameter #1 ($haystack) of type string is deprecated i url_is_external() (rad 2387 av /www/webvol21/nj/pvugrfjy82x2817/funktionswebben.se/public_html/includes/common.inc).
  • Deprecated function: str_replace(): Passing null to parameter #3 ($subject) of type array|string is deprecated i url_is_external() (rad 2389 av /www/webvol21/nj/pvugrfjy82x2817/funktionswebben.se/public_html/includes/common.inc).
  • Deprecated function: ltrim(): Passing null to parameter #1 ($string) of type string is deprecated i url() (rad 2305 av /www/webvol21/nj/pvugrfjy82x2817/funktionswebben.se/public_html/includes/common.inc).

Svårt med assistansrekryteringen - trots hög arbetslöshet

Vi har för närvarande en arbetslöshet på ca 6,3 % i sverige. Trots detta så finns det många branscher där det saknas arbetskraft, i synnerhet i den offentliga sektorn dit vård och omsorgsyrkena räknas och dit även den personliga assistansen räknas. Hösten 2018 svarade över 60% av arbetsgivarna i den offentliga sektorn att de upplevt brist på arbetskraft och svårigheter att rekrytera de senaste 6 månaderna. Enligt den senaste undersökningen från 2018 gjord av Arbetsförmedlingen så kommer bristen på personal inom omsorgsyrkena att fortsätta öka, till stor del beroende på att den äldre delen av befolkningen i sverige blir större och större. I arbetsförmedlingens prognos räknar man med att det kommer att behövas ca 25 000 fler personer i den offentliga tjänstesektorn dit den personliga assistansen räknas under 2019 och ytterligare ca 23 000 fler personer under år 2020. Arbetsförmedlingens prognos visar också att det blir allt svårare och svårare att rekrytera personal till den offentliga sektorn. Detta innebär också att det kommer att saknas ännu fler personliga assistenter de kommande åren och att det kommer att bli allt svårare att rekrytera personliga assistenter de närmsta åren. 

Bild på CVMen hur är det möjligt att vi har en arbetslöshet på 6,3% och att det ändå saknas arbetskraft? Hade vi haft ett system där alla arbetslösa hade varit tvugna att utbilda sig och sedan arbeta i bristyrken så hade förmodligen situationen sett annorlunda ut. Men så ser systemet inte ut och huruvida det är rätt eller fel är en arbetsmarknadspolitisk fråga. Borde det då inte se annorlunda ut för den personliga assistansen? Legalt krävs ingen utbildning eller några förkunskaper. Den personliga assistansen handlar i grund och botten om att hjälpa andra människor, vilket moraliskt sett också borde gynna yrket då de flesta människor troligtvis tycker att det är moraliskt rätt och riktigt att hjälpa andra. Troligtvis så kan vi också utgå ifrån att de flesta människor i sammhället mår bra av att hjälpa andra människor. Men trots detta så är yrket som personlig assistent inte så populärt som det kanske borde.

Assistansyrket är i grund och botten ett serviceyrke med omsorgsinriktning där den personliga assistenten hjälper en annan människa med sådant som användaren hade kunnat göra själv om inte användaren hade haft sitt funktionshinder. Detta kan vara alltifrån att städa, laga mat, läsa en bok, ta en promenad, gå på bio eller vilken annan aktivitet som helst som användaren behöver hjälp med på grund av sitt funktionshinder. I detta avseenede så är assistentyrket ett väldigt omväxlande och stimulerande yrke. Något som vem som helst skulle kunna klara av att utföra rent praktiskt. Det borde också göra att rekryteringen enkel med tanke på mängden arbetslösa och jämfört med andra yrken där du kanske behöver ha en lärlingsutbildning eller läst på högskolan i flera år. Men redan här finns det de som drar sig undan yrket just för att man tycker att det är för trivialt.

Sedan tillkommer det ofta en hel del omvårdande insatser, sådant som användaren också hade gjort själv om användaren kunnat. Detta avskräcker ytterligare en del personer från assistansyrket då det finns de som tycker att det kort och gott är äckligt och att dessa personer enligt dem själva "inte klarar av att tvätta en annan människa på kroppen" eller tycker att "det är äckligt att borsta tänderna på någon annan". I en del fall av assistansen förekommer det också mycket vård och egenvårdande insatser eftersom användarna ofta är multisjuka. De egenvårdande insatserna är saker som innebär att t.ex. tvätta rent runt en kateter, lägga om ett sår eller byta ett morfinplåster. En användares vårdinsatser kan i vissa fall delegeras till assistenten. Vård och egenvårdsinsatser avskräcker ytterligare en del från yrket, dels på grund av att det finns de som enligt dem själva tycker att det återigen skulle vara för äckligt att hålla på med. Det finns också en viss del personer som tvivlar på sig själv, sina egna kunskaper och om huruvida de faktiskt skulle kunna klara av arbetsuppgiften eller inte. Andelen av de personer som väljer bort assistansyrket på grund av att det skulle kännas otrevligt och obekvämt eller i brist på kunskap är dock troligtvis ganska liten. Men det är ändå en bidragande faktor till att människor söker sig bort från assistansbranschen.   

Många av de som arbetar i assistansyrket har jobbet som ett första jobb, ett tillfälligt jobb medan de utbildar sig till ett annat yrke, söker ett annat jobb eller har det som ett sommarjobb. Detta gör att personalomsättningen i assistansyrket tenderar till att bli realtivt hög jämfört med många andra yrken. Detta ökar trycket på rekryteringssidan, vilket också påverkar rekryteringssituationen negativt. En trend på många jobbsökarsidor på nätet och sociala medier är att när det blir för mycket av en typ av arbeten eller att det är ett bolag eller en person som ständigt söker efter personer att anställa så väljer man bort dessa annonser. Förmodligen beror detta på att många tröttnar och att det upplevs som tjatigt att se samma typ av annons för många gånger. Det kan också uppfattas som att det är något som är konstigt då samma person eller företag söker för många personer. På sociala medier är det också så att inlägg som inte får många interaktioner eller likes från början försvinner bort ifrån folks flöden. Är det då många likadana annonser tenderar folk att inte interagera med inlägget och då försvinner det i flödet och gör det svårt för folk att hitta. I och med att även rekryteringen till assistansyrket blir svårare och svårare så blir det också ännu mer brist på arbetskraft i yrket. 

Sedan finns det de personer som har provat att arbeta i assistansbranschen och som förmodligen skulle kunna tänka sig att fortsätta, men som väljer att inte komma tillbaka på grund av att de varit med om olika incidenter i yrket. Det kan t.ex. bero på att en användare har avlidit och att sorgen blivit för svår att hantera, det kan handla om att assistenten blivit utsatt för fysiskt eller psyksikt våld eller att assistenten på grund av användarens hälsotillstånd farit illa. Här har förvisso assistansanordnaren ett enormt stort ansvar. Men de flesta anordnarna, inklusive kommunerna orkar inte med att följa upp varför en assistent slutar. Det förebyggande arbetet mot psykisk och fysisk ohälsa i assistansbranschen kunde också varit avsevärt mycket bättre vilket troligtvis fått fler att vilja stanna kvar i yrket. Men i takt med att människor som egentligen skulle vilja vara kvar i yrket och som på grund av olika dåliga förutsättningar lämnar yrket så växer också oviljan till att arbeta inom assistansen. Detta bidrar också till en del av det dåliga rykte som assistentyrket har dragits med de senaste åren.   

knappar med logotyper på sociala medierAssistansyrket får väldigt ofta också mycket negativ publicitet, både i traditionella medier och sociala medier. Värst är det på sajter som Flashback eller Familjeliv där det pratas väldigt illa om både assistenter, assistentyrket och funktionshindrade. På sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram är bilden något mer nyanserad, men det rapporteras ofta om assistenternas dåliga arbetsmiljö eller incidenter som har hänt mellan assistenter och användare. Detta bidrar också till att statusen på yrket försämras och att många inte vill söka sig till assistentyrket. Till sist så har vi lönen och de allmäna villkoren (kollektivavtalen) för de som arbetar som personliga assistenter. Lönerna inom assistansyrket följer inte alls med löneutvecklingen inom andra likvärdiga yrken. Detta beror enkom på att assistansersättningen* höjs långsammare än vad lönerna och infaltionen ökar. I dagsläget finns det inte något riksdagsparti som är berett att höja assistansersättningen, då man inte vill se ytterligare kostnader för assistansen. Många privata assistansbolag går idag i konkurs på grund av att de inte får ekonomin att gå ihop. Det ger också en negativ bild av assistansyrket då det är väldigt avskräckande med branscher där företag ofta går i konkurs. Sedan har vi också kollektivavtalen som oftast också är väldigt ofördelaktiga jämfört med kollektivavtalen i andra branscher. Sämst har anhöriga som jobbar som personliga assistenter till en användare i en kommun. Dom får i princip bara den förhandlade timlönen exklusive semesterersättning, ob, pensionsavsättning och så vidare. Enligt försäkringskassans undersökningar så är ca 20% (1 av 5) av alla personliga assistenter en nära anhörig till användaren. 

Slutsatsen blir att det finns tre stora faktorer till varför det är så svårt att hitta arbetskraft till assistansbranschen trots en arbetslöshet på 6,3%. Den största anledningen är att lönen och kollektivavtalen jämfört med andra branscher är för dåliga för att locka arbetskraft tilll branschen. Den näst största anledningen är att assistansyrket under många år fått ett allt sämre rykte på grund av mycket psykisk ohälsa, dålig publicitet och att många företag i branschen går i konkurs, vilket har gjort att statusen i yrket praktiskt taget är obefintlig. Det är så illa att många personliga assistenter skäms för att berätta vad de har för yrke. Slutligen så finns det också en stor grupp som väljer bort assistansen för att man helt enkelt inte förstår vad yrket går ut på, man tycker det är äckligt, tror att man saknar kunskap och så vidare. 

För att vända den här trenden så måste det till förändringar, stora förändringar. För det första så måste lönen och kollektivavtalen bli bättre. För det andra måste den psykiska ohälsan i branschen minska kraftigt och för det trredje så måste statusen i assistansyrket måste höjas. Hur skall vi då nå dessa mål?

För det första måste assistansersättningen delas upp i två delar. En del som går till assistansutföraren och täcker assistenternas löner, administrativa kostnader och  eventuella vinster för assistansföretaget. Ersättningen skall justeras i takt med de generella löneutvecklingen. Den andra delen av assistansersättningen skall tillfalla användaren för dennes personliga omkostnader för assistansen och skall i grunden vara schablonmässig och räknas utifrån basbeloppet så att även omkostnadsersättningen justeras i takt med inflationen. 

För det andra så måste den psykiska ohälsan kraftigt minska i yrket. Assistentyrket är ett ensamyrke där merparten av assistenterna arbetar själva med sin användare. Detta gör att det är svårt att följa upp både arbetsmiljöfrågor och praktiska frågor om utförandet, vilket är en stor bidragande faktor till den psykiska ohälsan i assistansyrket. Med en lägre psykisk ohälsa så förbättras också ryktet i branschen och det blir lättare att rekrytera. För att minska den psykiska ohälsan så måste det ställas mycket högre krav på assistansutförarna, oavsett om det är kommunen eller privata aktörer. Det måste finnas ett tydligt regelverk för vilket stöd och utbildning assistenterna har rätt till från sin arbetsgivare för att kunna hantera olika arbetssituationer. Det måste också finnas ett mycket tydligare regelverk än det som finns idag kring hur arbetsmiljöfrågor och andra arbetsrelaterade frågor hanteras. Framförallt måste kontrollen på att dessa regler efterlevs av assistansutförarna också bli mycket bättre. 

För det tredje så måste statusen i yrket höjas samtidigt som man inte höjer tröskeln för att komma in i yrket. Detta görs genom en särskild yrkesutbildning eller validering som personlig assistent som man kan utföra samtidigt som man arbetar. Man bör också undersöka möjligheterna till någon slags yrkeslegitimation. Det måste också finnas karriärvägar inom yrket, vilket bidrar till en bättre yrkesstatus och minskar personalomsättningen i yrket. Alla måste kunna få chansen att vidareutvecklas och på så sätt bli bättre och med tryggheten i en utbildning eller certifiering kunna ta ett större ansvar. Idag är det alldeles för många personer som kommer in i assistansbranschen och som får ta mycket större ansvar än vad de varken har betalt för eller är kvalificerade att göra, vilket bidrar till både den psykiska ohälsan bland assistenterna och det dåliga ryktet i assistansbranschen. 

*Assistansersättningen är det belopp per timma som Försäkringskassan betalar ut till den assistansberättigade för att kunna köpa assistans för. I de flesta fall går pengarna direkt från Försäkringskassan till det utförande bolaget eller kommunen. Men användaren kan också välja att själv anställa sina assistenter och tar då själv emot ersättningen från Försäkringskassan. Assistansersättningen ligger i dagsläget på 299,80 kr / timma.  

Källor:
Statistiska Centralbyrån - SCB - Arbetslöshet i Sverige (2019)
Arbetsförmedlingen - Prognos för arbetsmarknaden 2018–2020
Wikipedia - Personlig Assistans
Flashback - Tråd om personlig assistans(Exempel på hur dåliga rykten om yrket sprids på sociala medier.)
Familjeliv - Tråd om arbetssituation (Exempel på arbetsmiljösituation)